Jag sitter nere i vid bordet som är en centralpunkt i vårt hus. På bordet står student-tackkort som ska skrivas, en espressokopp, en halväten bulle med mandelmassafyllning och en laptop. Min webbläsare är fylld med många flikar, och har förut idag varit full med många fler. Jag har tänkt mycket idag. Om min framtid. En sak är säker. Den 16:e augusti lämnar jag Öland för att flytta in i ett rum i ett rum på Kaggeholms folkhögskola på Ekerö utanför Stockholm.
Jag ska syssla med musik i ett år. När jag berättar detta för folk brukar jag betona ett år. Detta för att jag vill understryka att jag inte vill jobba med musik i framtiden. Detta året är bara till för utveckling. Musikalisk utveckling eftersom jag länge har längtat efter att ägna mig åt musik utan att bli distraherad av 1000 andra saker. Personlig utveckling är också ett mål med detta året. Det är dock ganska abstrakt att säga att jag vill utvecklas personligt under detta år. Det är ju nåt man gör hela tiden. Men jag hoppas att detta året hjälper mig att bli rotad i vem jag är som person och vad jag vill göra av mig själv.
Vissheten om min framtid efter detta år kan bäst liknas vid en stor nolla. Jag vet inte alls. Jag har många tankar. Och jag har många drömmar. Dock tycker jag att det är svårt att drömma, att ha storslagna planer med sitt liv. Jag tror att jag har en stor rädsla att satsa fullt ut på en väg i livet. Detta för att jag inte vet om jag kommer älska det jag gör när jag har kommit dit jag har velat. Tänk om drömmen man har jobbat för att nå, inte är vad man tror och det istället blir en mardröm med bortkastade år, studieskulder och en sargad självkänsla som följd.
Livet är svårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar